Mamma lilla

Nu var det dags för en tur till Umeå för min älskade mamma igen... Hon har en infektion i/på huvudet som dom måste göra något åt. Hon har bett om hjälp sedan januari för detta men nu först verkar dom förstå allvaret, när ev skador uppkommit... Blir man förvånad? Nä, verkar gå lysande för Sundsvalls sjukhus... :-( Och när mamma vid ett tillfälle, nyligen, sitter i väntrummet på akuten talar hon med en äldre kvinna som var där för andra gången. Hon hade en bruten fot. Foten var bruten fösta gången men då blev hon hemskickad.
Men nu blir mamma iallafall skickad till Umeå, där vi hoppas på riktig hjälp. Vet inte hur länge hon blir kvar, men en vecka kanske. Om detta ändå kunde få ta slut snart, att hon får bli frisk. Det är så jobbigt att se henne må så dåligt, att aldrig få hämta sig. Men nu, nu hoppas jag och håller alla tummar och tår. Min älskade mamma.

Vinn din drömtatuering med Kat von D och TLC!

http://www.tlcsverige.se/tavla

Bantning?

Såg en länk på fb som jag bara var tvungen att kolla in, ett bantningsmedel. Jorå, innehöll då...skumligheter... Först det kraftigaste koffeinet som finns, kan iofs vara bra. Sen Chocamine. Bara namnet får en att fundera. Och förklaras som colombianskt kakao. "Kakao"? Jorå... Och så hade vi fenyletylamin, förklaras "liknar amfetaminer". Japp...Så du blir alltså hög som ett hus men smal, som med vanligt knark fast lagligt. :-P

 Håller mig nog till vanliga hederliga "litekalorier-dieten" istället... ;-)

Annars inte mycket nytt här i huset. Har hästen ute på annons men verkar inte vara någon ok än som visat intresse, håller tummarna att det dyker upp. Har påsklov en hel härlig vecka som ska ägnas åt pyssel på gården. Har kommit till jordkällarens takpanneborttagning - jordkällaren Gud glömde.... Men hittar lite spännande saker där i skroten ;-) Och ska nog försöka mig på att göra något fint pyssel av någon panna oxå! :-)

Sämsta bloggaren...

Ja inte är man flitig är inte, men det har en förklaring... Vår kära kära dator är som lite krasslig och bla yttrar det sig i att tangentbordet hoppar över var och varannan bokstav vilket gör att det tar en evig tid att skriva och korrigera.... Men nu är det dax för ett försök!

Livet här rullar på som vanligt, det jobbas och jobbas. Sambon jobbar nätter för tillfället så vi möts i dörren, om vi har tur, under veckorna. Ibland kan man se blinkande bilar efter 86an, då är det vi som hejjar! Lite tröttsamt, men det går ju ett tag. Så social är man inte kan jag säga, lust att göra mycket men man blir ganska trött efter att ha allt själv hela veckan och på helgen vill man bara gosa sambo i lugn och ro. Men snart är vi tillbaka för nya äventyr! :-)

Min rygg har oxå utvecklats! Nu är smärtan värre och har spridit sig.... Men jag vet vad som är fel och har börjat göra något åt det vilket känns helt underbart, förhoppningsvis är det ok innan året är slut. :-)

Barnen är galna som vanligt, Filippa som en tonåring - förstår inte alls varför hon inte får sminka sig på skolan, och Isabelle som... ja som ett monster. Men älskade goaste monster! Isa har hört Filippa säga "mamma du är bäst", antagligen i ett presentsammanhang, vilket nu lett till "mamma du bäst"-utrop vid varje positiv sak som tex när jag ger henne en macka till frukost. Gör under för självförtroendet eftersom det kan bli 15-20 ggr per dag! ;-)
Nä nu är det dax för ett zumba-pass, sen Walking Dead!! :-D

Ett hem i karantän....

Har väntat på magsjukan ett tag, den brukar ju inte svika. Och sin vana trogen - den kom....
Började veckan med jobb och APT i Hassela, mysigt och många skratt. Kom hem aaaningen trött (förstår inte alls...) för en sista arbetsdag innan veckan var slut. Dagen började med en tokdålig sambo, migrän... Vi lämnade honom hemma och for till dagis och jobb. På dagis fick man höra att magsjukan kommit även dit - hurra. Sambon piggnade på sig till slut och var den som hämtade barnen medan jag gjorde blöjshopping i stan. Jag kommer hem till ett hem där ingen matta fanns under vardagsrumsbordet och en hink stod prydligt intill soffan. Plötsligt kände jag en stark längtan tillbaka till jobbet..... Mitt lilla stackars monster hade kräkits på dagis strax innan sambon kommit och var väldigt ynklig.... :-( Men en duktig 2-åring som nästan prickade hinken varje gång, stolt mamma! ;-) Tack och lov så tog det slut under kvällen men monstret ville inte alls sova, var ju törstig och hungrig och förstod inte alls varför mamman var så elak och inte gjorde en stor flaska välling. Så mamman fick sova med monster i soffan och var tionde minut förklara varför hon inte fick dricka det hon ville... Trött.... Sambon fick byta av vid sjusnåret så mamman fick samla krafter för eventuell magsjukeutbredning i familjen. Pepparpepparpeppar så har ingen av oss andra några symtom men faran är inte över förrän ikväll, då har det gått 48 timmar sedan sista och då får den banne mig ha gett sig av!

Semester?

Man blir mer utvilad av att jobba än av att vara hemma. Iallafall när man är hemma med monster. Eller barn menar jag! Den stora har vänt på dygnet så nu somnar hon vid 22, men väcks av mamman vid 7-8 så hon ska kunna somna tidigt (vilket inte verkar hända) vilket leder till en 6-åring med tonårstrots, kort stubin o hög röst. Den lilla har blivit smart. Hon vet att mamman och pappan blir glad av att hon går på toa. Det resulterar i att hon en stund efter nattning ropar KISSA!!!! och vill upp på toa vilket inte mamman och pappan kan strunta i. Efter det ska hon dricka vatten och går in i köket, sen hoppar hon i säng och vill ha välling för att när vällingflaskan kommer säga nej.... Och gärna köra detta två gånger per kväll. Sen vakar man ett par gånger på natten också så mamman blir på alldeles jättestrålande humör till morgonen. Ja så trött mamma (som slutat med socker och har en mysko ryggåkomma som gör ont utav h-vete), tonåring och 3-årstrotsare med horn. Lyyyysande semester..... Tack och lov är pappan snart ledig igen!!!! En uuunderbar sovmorgon tänker jag ta, banne mig! Men, vad gör hon? Aaa, river sönder dvd-fodral.... Mamma kommer....

Älskade Isabelle